”Vi har ju ingen aning vad vi gör, så vi bara testar nåt. Vi jobbar ju agilt…höhö”. Det gör mig jätteledsen när jag hör detta eller något liknande, och det har jag tyvärr gjort många gånger under de senaste åren. Att jobba agilt har nästan blivit som ett skällsord i delar av offentlig sektor. Detta stämmer inte alls med hur jag ser på agilt utvecklingsarbete. Jag ser snarare att agil utveckling är det himmelska giftermålet mellan tillitsbaserad styrning och innovation. Det är en arbetsform som främjar självorganisering och att nya smarta lösningar lyckas ta sig fram i en komplex miljö.
Rörelsen inom agil utveckling har växt fram inom mjukvaruutveckling, och ses därför ibland som en grej för teknikexperter. Det pratas om agila manifestet och metoder som SCRUM. För mig är det inte viktigt att vara renlärig, och det finns ett värde för alla här, det måste inte ens handla om teknik. Att jobba agilt är mycket systematiskt, och inte bara att skjuta från höften. Det handlar om att sätta upp målbilder, jobba med lärande och hypoteser, ha en tydlig spelplan med roller och ett HUR (inte VAD), samt att jobba leverans- och kundfokuserat. Mer fokus på att skapa användbart värde än att skriva dokumentation. Att jobba iterativt och lärande, istället för med långa planer och stora fasta kravställningar.
Idag talade jag på Dagens Samhälles digitaliseringskonferens om just agila team och gav tre exempel (https://www.bonniernewsevents.se/event/462f9045-dd52-4653-9515-5d5078ab30f2/summary). Agila projekt kan handla om 1) att börja i det lilla 2) att se det som en förändringsprocess 3) att göra och lära.
Exempel 1. Arbetet med Skånetrafikens gamla biljettsystem började 2002-2006 med förstudie och kravställning. 2007-2008 upphandlades och överklagades det. 2009-2014 rullades de olika delarna i avtalet ut. Detta system skulle sedan leva till 2022. 20 års livscykel för ett digitalt system! Det nya biljettsystemet började med en tom lokal 2015, populerades med agila utvecklarteam, och första versionen som gick att använda lanserades 1 år och 5 månader senare, med ett helt nytt taxesystem. Utvecklingen fortsatte och ett par år senare låg både kundnöjdhet och självbetjäning på över 90%, dubbelt så mycket som gamla systemet. Skillnaden här är att ligga nära kunden och jobba med ständig utveckling, istället för ett statiskt systemtänk.
Exempel 2. Förskoleroboten Laiban utvecklades med en förskolepedagog i Helsingborg som eldsjäl. Den gick hela vägen från idéscreening, designsprint, prototyp till pilot i skarp miljö, till uppskalning i steg, och finns idag på 200 avdelningar, och kommer att användas av 20 andra kommuner. Roboten avlastar pedagogen i kapprummet, med barnens vanliga dagliga hundratals frågor. Förskolepedagogen är idag produktägare, och har gjort en personlig utvecklingsresa, men han lyckades också få med sig sina kollegor som steg för steg kunde ta till sig lösningen och bli robottränare de också. Det agila arbetssättet gjorde att organisationen och ledningen hann ställa om inför ett helt nytt arbetssätt, och få förändringsarbetet i verksamheten väldigt inkluderande. Förändringen var helt driven ur verksamheten, och har idag blivit en del av det pedagogiska arbetet.
Exempel 3. Guide Helsingborg är en (1) app, istället för att vara 5 appar som det höll på att bli. Ett antal verksamheter i Helsingborg bestämde sig för att samfinansiera och satsa på en agil upphandling som utformades så att ett samarbetsformat specificerades istället för en färdig lösning med funktionskrav. Ett upplägg om 4 sprintar a’ 2 veckor blev ett sprintpaket som staden la in en fast summa för, och en partner matchade med att lägga lika mycket ovanpå det eftersom de fick lov att använda resultatet som blev öppen källkod. Arbetet var helt transparent mellan parterna. Efter varje sprintpaket kom man överens om man ville fortsätta tillsammans med ytterligare sprintpaket eller ej. Idag är det en del av staden standardtjänster med ett fyrtiotal guider med text, bild, video, ljud, exempelvis Dunkers konst, street art, stadsvandringar, barnens upplevelse av Helsingborg. En hel del idéer testades, men lades ned, som tex Bluetooth mikropositionering och en AR mås som skulle visa vägen. Det agila arbetssättet visade istället att användarna behövde eventkalender, översättningar och att göra det enkelt att skapa innehåll.
Jag tror definitivt att agil utveckling är något för alla typer av organisationer, och är den möjliggörare som många behöver. Man måste inte skaffa sig egna utvecklare, utan man kan göra agil upphandling likt exemplet ovan, skaffa sig kompetenser via konsultmäklaravtal eller göra en reguljär upphandling som har ett agilt arbetssätt. Det viktiga är dock att förstå att du som verksamhet måste lägga tid på att vägleda teamet i affärsfrågeställningar, för teamet kommer fråga dig hela tiden om vägval. Frågor som du såklart måste äga och stå för i vilket fall. Du kommer också att ha utmaningar i förståelse från övriga organisationen och ledningen. Vad kan man förvänta sig av det agila teamet? Styrning, leveranser och kommunikation? Många verksamheter är inte vana vid det idag, utan mer vana vid traditionella fasta projekt, styrgrupper och slutleverans.
Detta behöver inte vara svårt, men jag guidar dig gärna. Hör av dig om
👉 Du vill veta mer om agila arbetssätt och få inspiration
👉 Behöver stöttning i hur du kan rigga och upphandla agilt arbete, från tidig till sen fas
👉 Behöver utbilda din ledning i transformation mot mer tillitsbaserat, innovativt och agilt ledarskap
Comments are closed